Say goodnight and go

Sitter på teknologgatan och ska plugga.
Mittemot sitter M och försöker göra det med.
Pocorn, kaffe och snus.
Tända ljus o no feeling at all for plugga.
Vi pratar om allt utom det vi ska.
Till exempel varför man bara vill att livet ska vara så lugnt så man slipper vara nervös i magen hela tiden. O sen att när man fått som man vill, så ligger man o har crave på att någonting ska hända som rör om. En utmaning/något spännande/något nytt/något cepe/något hjärtslitande/något jävligt lyckosamt.

Men något jag kommit fram till är att alltid gå på känslan. Den direkta första känslan som kommer flygande.
Alla får den.
Man kan göra fel val många gånger. Men om man går på känslan så ljuger man för sig själv.
Då lever man inte. Då är man en jävla fegis-tönt.


Varför är det så svårt att hålla kvar balansen en längre stund?


Imorgon ska jag jobba min första dag på Beyond.
Men först ska jag o Milou försöka somna.
Hur man nu gör när man är dödstrött fast samtidigt så pigg så att man skulle kunna springa ett lopp o vinna.

Does Anyone know how to handle that feeling?




Night.
/Leolou






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0