Falling is not the answer..

Aldrig så lite hemlig. Fast egentligen är jag det.
Till och med mer hemlig än innan eftersom jag inte ens skriver här.
Jag berättar inte för någon. Nästan...
Jag sitter i norra London i min lägenhet i Queens Crescent. jag flyttar hem om 3 dagar. Last days in freedom.
Vet inte varför det känns som att jag är fri när jag är hemifrån..
Man får vara fri för att ingen känner till ens bakgrund ingen vet vem man är, man kan va vem man vill...
Varför kan man inte alltid va precis vem man vill hemma?
Jag väntar o väntar på min syster som väntar o väntar på att få veta vilket flygplan hon ska få plats på.
Sen när hon kommer, så ska jag laga kött till middag och servera Merlot.
I love her very much.

Inom mig är det storm som vanligt, men lite mer än vanligt på ett sätt o lite mindre än vanligt på ett annat.
Jag drömmer på nätterna att jag blir orättvist behandlad. Hela tiden, på olika ställen, o jag blir så arg så att jag går sönder.
Mest vaknar jag och ligger klarvaken med bultande hjärta av frustrationen.

Sen funderar jag oändligt mycket på vad jag ska ta mig till när jag kommer hem. Musiken kommer jag aldrig släppa, men att sluta göra det på heltid gör att en del av mig slängs till hajarna.
Anyhow. I höst är det jag som börjar plugga.. O det ska bli skitkul..
Det enda jag ska bestämma mig för är VAR. o exakt VAD..
Sen vill jag flytta utomlands så det blir vel det.

Här är dagens låttips.
jag somnade in till den här låten igår.
Florence & the machine - Falling


RSS 2.0